bloggaren som (omedveten) researcher

Märker att jag blir alltmer kräsen i fråga om idéer ju mer sällan jag skriver. Just nu har det etablerat sig till något av en ond cirkel/negativ spiral/elak skruv(?). Tänkte härmed bryta detta genom att vara rätt trist, och sänka ribban så att den blir lättare att hoppa över (utan någon som helst Gardells innebörd). Nämligen i form av ett tillägg till föregående post, som jag i efterhand insåg blev rätt så kryptisk.

Bakgrunden - vilken jag idiotiskt nog utelämnade av spontan blygsamhet - var att jag samma dag fått ett tackmejl från artikelförfattaren (Po Tidholm). Han hade, via den här bloggen faktiskt, hittat mitt c-arbete som jag skrev på Södertörns högskola, med titeln "Manipulation och påverkan"! Han skrev:

"Märkligt... Jag håller på med en artikel om sambandet mellan Kay Pollaks självhjälpsböcker och sektfilmen "Så som i himmelen" och fick en Google-träff på din blogg, sen började jag läsa mer och det var riktigt roligt och så nämnde du DN och nån artikel om Vikingarna och då gick jag in på Presstext och hittade ditt hela namn, googlade igen och hittade din c-uppsats om mind control och sekter vilket hjälpte mig i mitt arbete."

Så kul att sådant händer. Tänk på det när ni sitter där och bloggar!

I kväll tog Svt:s Mediemagasinet återigen upp bloggarnas roll som kritiska mediegranskare. Jag känner mig nöjd att ha bidragit, om än på ett helt annat sätt och dessutom på omvägar. Fast, jag kunde ju ha skrivit mitt c-arbete här på bloggen. Men det hade kanske blivit lite väl långt... som en rättshaveristblogg ungefär.