i de tristaste vatten (lurar de största humorchockerna)

Ligger i soffan. Äter mörk choklad och åtnjuter ett av mina anställningsprivilegium - en powerbook. Vilken möjliggör en helt ny dimension av bloggande: den som utövas i halvliggande ställning. Vet inte vad en ergonom skulle säga om min slöa, halvupprätta position, men det är j-vligt skönt som omväxling.

Jo! I går läste jag hur mycket som helst om antifeminism. Det var rätt intressant, men trist. Men efter träget läsande, kanske som kompensation rentav, fick man så plötsligt sig en oväntad humorchock: Gissa vem som är revisor i Antifeminstiska samfundet? Jo Brita Sylvan, en av herr Scheikes smisk-undersåtar i egen hög (låg?) person*.

Det sägs att man blir mer mottaglig för allvar efter man just har skrattat, läs typ Jacques Tati eller Charlie Chaplin. (Var är ens allmänbildning när man behöver den?) Kanske att det omvända också gäller? Jag kände mig i vilket fall väldans mottaglig för den lilla överraskningen.

Och! I dag har jag badat i Mälaren, Det var kanske 17 grader. Jag känner mig cool, mycket coolare än till exempel Fredrik Runebert. :B

(*Källa: Tidskriften Expo, 2004:4, endast publicerad i pappersutgåvan. Road/oroad kan läsa Runeberts svar på kritiken.)