Mine

Emma skriver

2005-03-27

neuer eintrag

Jag är förtyskligad! Vilken kreativitet, dekadans, livslust. Vilket underbart oinställsamt kulturellt klimat! En sak är slaende här i Berlin. Här slängs inga barn med badvattnet. Visst är det 2000-tal, men saker som punk, Echo and the Bunnymen och Soft Cell lever kvar. Och rökningen. Alla röker. Och jag menar verkligen, typ, ALLA. Naturligtvis var jag tvungen att göra dem sällskap, vilket betyder att jag har ett litet avvänjningshelvete framför mig när jag kommer hem. Men va fan.

Med startpunkt Prenzlauer Berg - där jag bor - har jag promenerat sa till den milda grad att jag adragit mig ett fullgubbsartat blodsutgjutet parti mellan storta och trampdyna. Jag talar alltsa om mina fötter. Som hängt med i alla ar utan minsta skavank. Där ser man. Men det var det värt. Häromdan gick jag via Volkespark Friedrichshein, Alexanderplatz, Unter den Linden, Fiedrichstraße och Checkpoint Charlie ända ned till Kreutzberg. Det var da det fullgubbsartade partiet uppstod. Det gör verkligen asont.

I kväll har jag, med försiktiga steg, begett mig till en vietnamesisk restaurang som hette Monseur Voung och ätit extremt god mat som bestod av: vitkal, paprika, morot, selleri, koriander, cocosmjölk, citrongräs, jordnötter, ris och kyckling. Sedan gick jag till Central som visar odubbade filmer. En konstig, men sevärd, svart-vit debutfilm av Christopher Nolan fran 1998, Following. Sen en öl pa Erdbeer.

En sak till, det bästa namnet pa en sopcontainerfirma maste bara vara: SISYPHOS.