råvaruromantik

Har tänkt på hur ofta reklamen använder sig av färska råvaror när man vänder sig till en kvinnlig målgrupp. En fuktdrypande avocado eller ett gulggult (färgförstärkt?) veteax kan till exempel saluföra allt från hudkrämer till livsmedelsprodukter. Som om kvinnor vore lite bonniga, lite simpla. Närhelst kosmetik, skönhet och hälsokostbranscherna ska sälja syns de: Råvarorna.

Har nu uppfunnit termen "råvaruromantik". Har nämligen själv - med handen på hjärtat - en tendens att falla för sådanan enkla trix. Men. Beväpnad med detta nya vokabulär kanske jag står bättre rustad. Vem vet?

verklighetens center del 2

Apropå mitt förra inlägg (som blev lite kryptiskt på grund av tidsbrist) vill jag i efterhand tillägga följande:

För ett halvår sedan skrev jag en artikelserie (motsvarande c-uppsats) i samband med min treåriga journalistutbildning på Södertörns högskola. Ämnet var "Manipulation och påverkan" och det kom att handla mestadels om manipulativa organisationer som till exempel scientologirörelsen. I samband med min research stötte jag på flera intressanta organisationer, bland annat Huma Nova och Verklighetens center.

Hos Föreningen Rädda Individen (en ideell anhörigförening som arbetar med information kring manipulativa och destruktiva rörelser) står en pärm där de arkiverar samtal som rör företag eller organisationer som är okända för FRI:s medarbetare. Ett samtal rör BNI, Business Network International, ett annat Nu Skin Enterprises och ett tredje Huma Nova. Flera personer har hört av sig angående en högstadielärare som gått en kurs i "Verklighetens centers" regi. Han hade börjat uppträda gränslöst och skrämmande, enligt både elever och kollegor.

När jag nyligen kollade upp hur det gick för företaget upptäckte jag att de numera varumärkesregistrerat sin "avskalningsprocess" och kallar den LÖSNINGEN (TM). Säga vad man vill, men ingen kan anklaga dem för att vara särskilt ödmjuka...

äntligen

så har man funnit lösningen! Som vi väntat!

Uppdrag granskning är på gång, medlemmarna varnas i bifogad bilaga, se "spekulationer" längst ned på sidan.

mustafa cans sommarprogram

är det bästa jag hört på hur länge som helst. Via stationsvakt, ständigt vaken, hamnade jag på P1:s sommarsajt där herr Cans program finns att avnjuta i sin helhet. Smakprov:"Jag firar aldrig Mors dag. För mig är alla dagar Mors dag."

Undrar om någon av årets sommarpratare kommer att ens komma i närheten av honom i fråga om närhet och innerlighet? Fanan i topp. Mer brandtal åt folket!

oj vad man

skämtar till det. Så det slutar någon helt annanstans än vad man tänkt sig. Föregående post skulle ju handla om konstnären, inget annat.

Gillar det verkligen. Framför allt den här. Blev helt tagen av "multiansiktet". Som livsbetraktelse, statement. Var man än hamnar är det samma ansikte som möter en. På något sätt. Ens eget. Ens mammas. I spegeln. Osv. Etc.

Kommer att tänka på gamle Gustav Fröding (som äntligen fått upprättelse och blivit friskförklarad efter hundra år) och hans dikt "Flickan i ögat". Hur man än vänder och vrider sig har man alltid ansiktet fram. Det där ansiktet.

Och det egentliga sambandet mellan ovanstående två stycken? Någonstans i min hjärna...

fel efternamn

Varför lyssna på Heather Nova när man kan digga Heather Nevay? (Haha, vilket Robban-artat skämt! Broberg alltså.)

Själv heter jag Holmér i efternamn. Det har alltid känts helt fel. Inte själva Holméret i sig men ihop med Emma...Nej, nej. Ingen bra kombination helt enkelt. Funderade på att byta namn tills jag insåg att jag skullle vara tvungen att ta något ur tomma luften och bli en Borenbrink, Rågenklint eller Järphammar. Vet inte om det är en klassfråga, men det kändes som en omöjlighet. Funderade en stund på det modesta efternamnet "Kudde" men tog till slut mitt förnuft tillfånga.

Kan tilläggas att detta var ett tag sedan. Brukar sedan dess ibland roa mig med att hitta på efternamn och kolla om de är lediga. Tjärnbjälke, Kvarnfröjd, Karmfred och sånt. Oftast är de det. Och "så länge det finns oanvända namn finns det hopp", brukar jag tänka då. Jojo. Misantropen har talat.

en illusion fattigare

Detta är en av mina första idoler. Rita Pavone, 14 år.
Hon hittades bland mammas singlar. De bästa låtarna var "Lui" och "Il ballo del mattone". Det var aldrig någon annan som gillade henne. Hon var liksom "ens egen".

När jag som artonårig Smithsfanatiker såg i NME att Morrissey listade henne som en av sina främsta idoler blev jag salig: Detta innebar ju att det fanns ett magiskt samband mellan mig och honom!

I efterhand framstår det hela som ganska ytligt. Främsta anledningen att Moz gillade Rita Pavone var väl att hon var samtida med Sandie Shaw. Typ. Så då blev man ytterligare en illusion fattigare.

sekt light

Apropå religiösa och manipulativa grupper. Kollade runt på David Petterssons trevliga blogg och läste flera tänkvärda saker. Bland annat om detta med namn.

Det finns så många sätt att manipulera med folk och deras världsbild. Man kan göra som Bush & co och måla ut Ondskan-som-måste-besegras-till-varje-pris eller som scientologerna och ta över folks hjärnor med hjälp av auditering och e-meter och prat om dolda engram. Man kan också påstå sig stå i förbindelse med högre makter som, ni vet vilka (men jag tänker inte skriva mer om dem för som Gärningsmannaprofilen m.fl. så riktigt konstaterat: det räcker, vi måste börja skriva om något annat än Knutby nu, även om det känns svårt). ;-)

Jo, och så finns ju dessutom alla astrologer, sekt light-varianten (blir alltid full i skratt vid tanken på att det finns folk som seri- och religiöst ägnar sig åt sådant). Och så den alltmer populära Kabbalasekten som erbjuder dig mer insikt i dig själv, mot en liten avgift förstås. Och underlaget för analysen är...ditt namn.

öppna kanalen

Ja ja, man undrar när uppslagen för nya dokusåpakoncept ska sina och genren till slut självdö av ren tristess...Nej tacka vet jag öppna kanalens tv-sändningar.
En taskig ljussättning och en dekor skapad av inredningsdesignern från helvetet skapar tillsammans med deltagarnas, inklusive programledarens, närmast fobiska förhållningssätt till kameran en produkt som är klart konkurrenskraftig i dagens tv-utbud. Plötsligt är man klarvaken och undrar vad det är man är med om. Sinnena stimuleras av den surrealistiska stämningen och hjärnan kickar igång. Detta måste vara själva motsatsen till fördummande tv och "opium för folket". Bibelskolan Arken, Prostatabröderna och Mormonerna regerar! Upptäck den fria televisionen!

jessica simpson

Kollade lite på TV5 och såg Jessica Simpson och hennes kille, vad-han-nu-heter, i "Newlyweds". Å gud vad de verkade ha tråkigt ihop! Bevisar att pengar inte är lösningen på alla problem - vad gör man om man behöver en ny hjärna?
Nä men hon verkade faktiskt så pantad att det var läskigt. Samtidigt känns det misstänkt konstruerat. Anders Björkman skriver i Expressen om Jessica Simpsons curlingföräldrar. Men är det verkligen hela problemet? Jag undrar om det inte är producenterna. Ju mer jag tänker på det blir jag alltmer övertygad.
Jo, för varje gång en askorkad tjej med överdrivna läpprörelser, tom prozac-blick och silikonbröst exponeras står nåt gäng snubbar i kulisserna och gnuggar händerna... Bra tv? Hm. Newlyweds faller hur som helst klockrent in i kategorin "för dumt att kommentera".

när är man (en riktig) bloggare?

Har inte hunnit fira landmarks nederlag ordentligt än. Funderar på att gå till blind hönas bloggarpicnic på lördag. Undrar samtidigt om jag verkligen kan kalla mig bloggare efter så kort tid som en månad? Hm. I vilket fall lär jag ju lätt ta priset i avdelningen "vem-har-fåast-poster".

Mest-minst, flest-fåast? Få-färre-fäst? Fest? Vad heter det egentligen?

landmark education lägger ned

Väl hemkommen från arbetsförnedringen, som inte alls var så hemsk utan enbart innebar en trevlig pratstund med en snäll tant eftersom det visade sig att jag numera tillhör AF Kultur, fick jag ett samtal från min vän Helena Löfgren som berättade att det nu är officiellt:

Landmark Education lägger ned verksamheten i Sverige.

Detta måste firas. Vill verkligen fira detta! Kan inte tänka mig något mer firvärt! Man kanske skulle gå upp till Mosebacke torg, slå läger, skåla i champagne, erbjuda gratis flyttstädning (fast de har säkert redan volontärer som erbjudit sig i överflöd). Eller något annat symboliskt. Ni som känner mig vet, ni andra kanske kan ha överseende med min skadeglädje så länge.

Jag tänker nog vid närmare eftertanke fira med en liten drynk i allsköns ro. Till den som undrar kan jag berätta att: Drynken är en blandning av den alkoholstinna "drinken" och den ospecifierade "drycken". Den kan vara alkoholfri eller spetsad, spelar ingen roll, bara den innehåller något drickbart man för stunden känner för.

One down, one more to go. (Med hänvisning till scientologerna.)

förr och nu

När jag var liten visste jag ingenting om det här med a-kassa, blanketter och räkningar. Sådant som får en att känna sig liten, obetydlig och grå. De vuxna berättade aldrig nånting om sådana saker. De var hippies, bar FNL-märken och närde omnipotenta etnodrömmar. Tror de undanhöll den krassa verkligheten för oss med vilje, men förmodligen också för att de själva förträngde den rätt framgångsrikt. Framför allt behövde de inte anstränga sig så mycket för att klara uppehället.

Jag vet ett par som hade en hyra på 400 kr. Bostadsbidraget var på 360 kr. Året var 1974.

Samtidigt var ju den tidens generation fullt upptagen med att utforska sin sexualitet (=vänstra) och syssla med självförverkligande (=skilja sig) så man kan undra om de ens märkte hur bra de hade det? Är det inte i själva verket detta som är den egentliga "ironiska generationen"?

platsannons

På väg till arbetsförmedlngen och hur kaxig är man då?

Ta en kölapp, fyll i blanketten. Sätt dig ned och vänta på att bli förnedrad av någon vilt främmande människa som förmodligen inte är kompetent att hjälpa dig men som gör sitt bästa för att kompensera detta genom att spela överlägsen. Medan du sitter där, och det kan dröja riktigt länge, kan du fundera över vad du gjort av ditt liv. Och medan du sitter där och minns dig själv som segerviss sextonåring med världsomspännande planer dyker plötsligt låtraden "why do I give valuable time to people who don't care if I live or die" upp och du är på väg att resa dig och gå, vägra uppleva förnedring, tills du väldigt snabbt inser att du faktiskt inte har något val. Det är det här eller gatan helt enkelt...

Ja när jag ändå håller på kan jag ju passa på att flagga lite här också:

-----------------Annons-----------------

Arbete sökes inom information/media/pedagogik. Jag är flexibel, stresstålig och kompetent.

----------------Annons------------------

Tänker på socionomen som sadlade om sig till data-nånting och skrev i sin annons: "Jag är långsam, oflexibel och socialt inkompetent." Hon lär ha fått hur många svar som helst. Något säger mig att jag inte skulle lyckas lika bra om jag skulle följa hennes exempel...

stationsvakt är här!

Nu är johnny här, det vill säga ingen mindre än herr stationsvakt i egen hög person. Jag kom på att man kan sjunga "oh johnny the blogger e du idolen.." bara för att han ju är min idol. Och nu ska han gästblogga här:

Jag kom hem till Emma för ett tag sedan. Jag har varit på "skrattstock" (rapporterar om det vid tillfälle). Emma är faktiskt den första och den enda bloggare jag har träffat. Det är också första gången jag skriver på en mac.

En låt har fastnat i mitt huvud. Jag såg ju Kill Bill igår, och i den finns det en återkommande melodi: en visselmelodi. Att återge en vissling i text är naturligtvis omöjligt, men om jag skulle försöka så låter det så här: pfhi pfhi..pfh phf...phfi phfi phfiii...
/Johnny(stationsvakt)